Protesterna har inte dött!
Kategori: Allmänt
Det är många som undrar vad som händer med protesterna mot Gota Media-huset i Kalmar, och i lokalpressen kan vi som vanligt inte läsa någonting som visar på den opartiska rapportering man skulle kunna förvänta sig av tredje statsmakten. Konstigt? Kanske inte, med tanke på vilka som äger såväl Barometern som Östran... Personligen tycker jag att det är anmärkningsvärt att ingen journalist har tillräckligt mycket yrkesheder för att alls infrågasätta sina arbetsgivare, för visst måste det väl vara arbetsgivaren som vägrar låta trycka den objektiva sanningen?
Förberedanden utförda, och beslut fattade, av jäviga personer
- Stadsarkitekt Staffan Lindholm
Kalmar kommuns stadsarkitekt Staffan Lindholm ingår i den styrgrupp som Gotia Media bildat för att ta fram ett förslag på ett nytt mediahus för koncernen. Stadsarkitekten Staffan Lindholm blir därmed i allra högsta grad jävig i detta projekt och det är i allra högsta grad mycket olämpligt och undergräver fullständigt förtroendet för kommunens myndighetsutövning. Vidare har Staffan Lindholms deltagande i styrgruppen skett på av kommunen betalad arbetstid, vilket i så fall torde utgöra ett otillåtet statsstöd.
- Samhällsbyggnadsförvaltningens ordförande, Mattias Adolfsson
Samhällsbyggnadsförvaltningens ordförande, Mattias Adolfsson, sitter i Östra Småland AB styrelse. Östra Småland AB ägs av Gota Media. Mattias Adolfson är även ersättare i kommunstyrelsen och var den som yrkade på att detaljplanen för Gota Media skulle antas i kommunstyrelsen den 7 februari, då var han uppenbarligen inkallad som ordinarie ledamot. Han ansåg sig inte heller vid detta tillfälle vara jävig.
- Ledamot Rolf Wallergård
Rolf Wallergård är ledamot i samhällsbyggnadsnämnden men är dock även med i stiftelsen Barometern och borde av den anledningen ha anmält jäv redan vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Så gjordes dock ej.
I 5 kap. 20 § kommunallagen (1991:900) framgår att en ledamot inte får delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Vidare ska föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv tillämpas på fullmäktige.
Av intresse är vad som stadgas i 6 kap. 24 § andra stycket kommunallagen. I andra stycket anges att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det till känna.
Otillåtet stöd till enskilda näringsidkare
Att en tjänsteman (Lindholm) ingår i enskild näringsidkares styrgrupp på av kommunen betalad arbetstid får anses utgöra stöd av enskild.
Vidare angående den markanvisning som föranledde den förändrade detaljplanen så strider denna mot likabehandlingsprincipen och därför borde konkurrensutsatts, det vill säga har den exploatören som valts ut att samarbeta med kommunen, valts ut på ett konkurrensneutralt sätt och har försäljningspriset fastställts på ett marknadsmässigt sätt? Det saknas såväl motivering som dokumentation rörande valet av en viss exploatör eller byggherre för ett visst byggprojekt, dessutom låg ansvaret för markanvisning hos enskild tjänsteman, nämligen ovan nämnda Stadsarkitekt Staffan Lindholm.
Det framgår av 2 kap. 8 § 2 st. KL att ett individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast får lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Vad som skall anses utgöra synnerliga skäl anges i förarbetena vara beroende av samhällsutvecklingen. Som exempel på stöd som godkänts i praxis kan nämnas olika ekonomiska bidrag till enskilda för att motverka bortfall av enskild service i glesbygden, t.ex. livsmedel och bensin, eller för att trygga tillgången på hotellplatser i kommunen. I förevarande fall kan dock inget synnerligt skäl anses föreligga.
Beslut fattade på oriktiga grunder
Mattias Adolfsson informerade kommunfullmäktige den 27 februari om att man hade lämnat en dispensansökan till Länsstyrelsen Luddvårlöken, en rödlistad växt i området. I det svar som Länsstyrelsen givit Kalmar kommun säger man bland annat följande. Notera att man skrivit INTE med versaler för att ge eftertryck åt sina ord.
”Kommunen ska vara medveten om att de lägger ner pengar på att anta en plan som sedan kan stoppas pga att ni inte får dispens enligt AF. Att ett område ska bebyggas eller liknande enligt en detaljplan är INTE ett särskilt skäl till att ge dispens.”
Detta svar kommunicerades aldrig ut till fullmäktiges ledamöter. I stället kommunicerades att ”Länsarkitekten har meddelat att kommunfullmäktige kan anta detaljplanen då någon prövning av ansökan inte kan göras i dagsläget på grund av rådande väderlek. Prövningen görs i själva genomförandefasen.”
Fullmäktige har med andra ord inte givits korrekt information, varför deras beslut inte kan anses grunda sig på korrekta ställningstaganden.
Dispens inte avgjord
I Länsstyrelsens yttrande över detaljplanen för Gota Media skriver Länsstyrelsen att den rödlistade växten Luddvårlöken är skyddad och att Kalmar kommun måste söka dispens för att kunna genomföra de förändringar som detaljplanen medför.
I yttrandet från Länsstyrelsen finns följande text. "Dispensen måste vara avgjord innan detaljplanen antas." Länsstyrelsen yttrande är daterad till 2011-03-29. Därmed hade Kalmar kommun nästan ett år på sig att ordna denna dispens.
Dispensfrågan var inte avgjord vid fullmäktiges beslut.
Miljöbalken överträds
Projektets storskalighet och val av placering i ett naturområde med stor förekomst av skyddsvärda arter gör att det inte är i enlighet med Försiktighetsprincipen enligt 2 kap 3§ MB. De åtgärder som föreslås för att minska påverkan är ej heller tillräckliga för att man skall ha uppfyllt försiktighetsprincipen.
Vidare skall enligt miljöbalken sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och till bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden. Platsen skall även väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Så har ej skett och valet av lokaliseringen av verksamheten är därför ej i enlighet med miljöbalkens krav och mål om hållbar utveckling, god miljö, naturens skyddsvärde och ansvaret att förvalta naturen väl samt bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden. Det saknas även redovisning av alternativa lägen för projektet. Inte heller framgår förkastade placeringar, planer eller idéer. Detta gör att detaljplanen och Miljö-konsekvensbeskrivning ej är i enlighet med gällande miljölagstiftning. Enligt miljöbalken skall dessa redovisningar finnas med. Detta för att bästa läge skall kunna väljas för en lokalisering och mark skall användas för det den är mest lämpad för. Lokaliseringsprincipen enligt 2 kap 4§ MB har därför ej uppfyllts.
Strandskydd
Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden. Enligt 7 kap 18 c § p 1-6 Miljöbalken får som särskilda skäl vid prövning av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet beaktas endast vid särskilt angivna omständigheter.om det aktuella området:
Förutsättningen för att kommunen får bestämma att strandskyddet skall upphävas är att det föreligger särskilda skäl och att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset i enlighet med proportionalitetsprincipen.
Enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken ska ett beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage för allmänhet och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. Den fria passagen bör inte vara smalare än några tiotals meter.
Allmänhetens tillgänglighet genom fri passage enligt 7 kap 18 f § Miljöbalken skall enligt kommunen säkerställas genom bryggor. Vid granskning av detaljplanen framgår dock att tillgängligheten inte följer hela kustlinjen. De bryggor som Kommunen hänvisar till och som skall möjliggöra allmänhetens åtkomst till vattnet ligger inte i direkt anslutning till Gota Media-huset. Här verkar tvärtom allmänhetens tillgänglighet till vattnet utgöras av en överbyggnad över befintlig stadsmur, vilket inte är förenligt med strandskyddetslagens intention. Allmänhetens åtkomst kan inte ersättas med byggnationer.
De enda fall där en dispens kan beviljas är följande:
1. Dispensen avser ett område som redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.
Kommunen hävdar att marken redan tagits i anspråk genom det befästningsverk som idag finns på området. Enligt detaljplanen är det dock endast en del av den planerade byggnaden som skall stå på samma plats. Om tomtplatsen kommer att utvidgas mer än marginellt på grund av en planerad byggnad så ska inte dispens medges. Det avgörande för om mark anses vara redan ianspråktagen är ifall platsen inte längre är allemansrättsligt tillgängligt. I nuvarande fall är befästningsverk och vallarna öppna för allmänheten. Marken kan därför inte anses vara redan ianspråktagen.
Vad gäller den mark som enligt detaljplanen skall användas är endast en del av befintlig parkeringsplats aktuell för den mark som byggnationen av Gota Media-huset skall använda. Den största delen av mediahuset placeras på ytor som idag är grönytor.
2. Dispensen avser ett område som genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. .
Avskiljande exploateringar är sådant som tydligt hindrar allmänheten att röra sig från den aktuella platsen till stranden. Exempel är större vägar eller järnvägar, inhägnade industriområden eller sammanhängande bebyggelse i flera riktningar mellan den aktuella platsen och vattnet.
Dispens kan inte ges då inget avskiljer fastigheten från vattnet. Vad gäller detaljplanen är den stora förändringen inte den utbyggnad av verandan på kvarteret Väktaren (Hanssons krog) som ifrågasätts utan den förändring som sker gällande platsen för Gota Media-huset, där strandlinjen ligger i direkt anknytning till platsen. Här kan omöjligt dispens för strandskydd medges.
3. Dispensen avser ett område som behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.
Vid en bedömning om det finns särskilda skäl räcker det inte att konstatera att till exempel en brygga för sin funktion måste ligga vid vattnet. En prövning behövs för att se om behovet av bryggan kan tillgodoses utanför området, till exempel genom att det finns eller planeras en gemensam brygganläggning i närheten. Vidare ska en avvägning göras mellan strandskyddsintresset och den enskildes intresse av att ta området i anspråk. Den enskildes intresse av bryggan ska väga avsevärt tyngre än områdets strandskyddsvärden, det vill säga dess långsiktiga betydelse för allmänhetens friluftsliv och den biologiska mångfalden, för att dispens ska medges.
Den restriktiva tillämpning som är avsedd med reglerna kan innebära att även om den enskilde har starka skäl kan bryggans inverkan på strandskyddsvärdena vara så betydande att man bör avslå en ansökan om dispens.
5. Dispensen avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.
En prövning ska göras om åtgärden måste ske inom strandskyddsområdet. Om åtgärden kan placeras utanför detta område ska den placeringen väljas. Åtgärder som kan komma ifråga är till exempel sådana som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, transformatorstationer, anpassning av miljön för bättre tillgänglighet för funktionshindrade eller åtgärder som betingas av frilufts-, naturvårds-, miljöintressen eller kulturhistoriska värden inom strandskyddsområdet.
För att det ska vara ett angeläget allmänt intresse bör den planerade åtgärden långsiktigt ge fördelar för samhället. En förutsättning är att en annan placering är omöjlig eller i varje fall orimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. Avvägningen mot områdets skyddsvärden kan i vissa fall innebära att det saknas förutsättningar för ett undantag trots att de angivna skälen finns (Se Prop. 1997/98:45, Del 2, s. 91)
I detta fall rör sig den stora förändringen i detaljplanen kring bygget av ett privat kontorshus. Detta ger inte någon fördel för allmänheten. Att allmänheten skulle gynnas genom ökad tillgänglighet kan inte stämma med lagstiftarens intentioner då åtkomst till en byggnads tak inte kan anses ersätta allmänhetens möjlighet att komma fram till strandkanten. Dessutom planeras ett staket placeras mellan Mediahuset och Systraströmmen, vilket ytterligare påverkar allmänhetens åtkomst till vattnet menligt. Området är idag ianspråktaget av allmänheten i form av promenadstråk och ett gräsbevuxet parkområde – av den anledningen berörs området av strandskyddsbestämmelserna och allmänhetens tillgång.
Ytterligare frågor
Huruvida den gamla stadsmuren och underliggande valv och utrymmen klarar en breddad väg, i enlighet med detaljplanen, är inte utredd. Kommunen äger därför första hand ett ansvar att undersöka bärigheten i dessa historiska valv, för att utreda huruvida kulturminnen riskerar påverkas i menlig mån av den förändring som detaljplanen medför. Så har inte gjorts, varför Kommunen har brustit i sitt förarbete.